20 augusti
Jag är arbetslös...i alla fall i 2 veckor. Fast jag ser det som semester, eftersom jag bara var ledig 2 veckor i juli. Det är nu man ska ladda batterierna innan man börjar på nya jobbet på Ångpanneföreningen.
I lördags var jag och Johan med i Motståndskraft igen. Den som håller i det hela är Jonas Paulman, Motståndkrafts hemsida kan rekommenderas att läsa.
Årets bravad var Riddarfjärdssimningen, följt av 4 h spinning och avslutningsvis Midnattsloppet.
Så här gick det:
Klockan 09.30 skulle jag träffa Jonas vid Stadshusparken. Väl på plats, och när jag hämtade ut våra chip och simhuvor så fick jag reda på att simdistansen var avkortad till 1600 m, istället för 3200 m. Detta pga blåsten och vågorna. Det gjorde inte så mycket, eftersom simning inte är favoritsporten.
Jonas var lite sen, men vi hann ändå ta det lugnt och snacka lite innan starten. Starten gick förhållandevis bra, men efter ett par hundra meter fick jag ett par ordentliga kallsupar och hade fullt upp med att hålla mig flytande. Inte speciellt kul. Jag tänkte för ett kort ögonblick att det var sista gången som jag kör Riddarfjärdssimningen, om det ska vara sådana här förhållanden. Sedan blev det lite lugnare vatten, men fortfarande motvid och otrevliga vågor.
Efter 800 m så kom jag äntligen fram till bojen som skulle runda. Tack och lov för det...nu var det medvind och vågorna var mycket trevligare. Jag kom i mål efter exakt 1 tmme, inte speciellt trött eller frusen. Jonas körde på 47 minuter om jag minns rätt.
Jag gick iväg till Sjömanshotellet för att hämta sponsormaten. Därefter gick jag till Mariatorget där jag träffade Jonas och en annan person. Han hade gjort iordning spinningcyklarna utanför Saga Motion, Vi käkade medans vi väntade på Johan, som tyvärr inte var med på simningen. Han dök upp innan kl. 15 och hann slänga i sig maten också. Ytterligare en person dök också upp som skulle köra med oss. Lunchen var f.ö. lax, potatis, sallad och bröd. Det satt ganska bra.
Nu var tanken att vi skulle spinna från kl. 15 till kl. 19. Kl. 15.15, 16.15, 17.15 och 18.15 så var det 30 minuters spinningpass med instruktörer. Tanken var att köra passen och få folk att ställa upp: Kostnad 2 kr/minut. Tyvärr så var det inte så många som hoppade på cyklarna, men bättre går det nog nästa år. Hur som helst så var det 4 st. tjejer som ledde passen och om man hade för avsikt att ta det lugnt på dessa ganska tuffa pass så var man helt ute och cyklade!
Sätter man sig på en spinningcykel med amtition att ta det lugnt, så blev man ganska snabbt övertygad om att det var omöjligt. Hornen växte i pannan och tjejerna var riktigt duktiga som intruktörer. Det gick inte att ta det lugnt. Man körde på tills mjölksyran sprutade ur öronen. 4 st sådana stenhårda pass med olika instruktörer. Att man kunde vila ögonen på dem också gjorde inte så mycket heller.
Mellan passen så åt jag banan och drack en hel del vatten. Självklart gick det åt vatten under passen också. Strax inna kl. 19 var vi klara och tjejerna tyckte att vi såg oberörda ut. Visst kändes det i benen, och visst hade man tagit i, men helt slut var man naturligtvis inte Det var ju bara 2 h stenhård cykling totalt, de andra 2 timmarna hade jag tagit det lugnt, för det mesta.
Eftersom jag hade hämtat luchen så fick jag hämta middagen. Jag lyckades fixa en termos kaffe också. Middagen var spagetti med köttförssås. Det var smarrigt med varm mat. Vi hann precis äta klart innan det var dags för tillkännagivande av vem som för priset för årets Motståndskraft. Johan och jag var uppe på scenen tillsammans med Jonas. Jonas signerade checken på 15000 kr, och pristagaren finns på hemsidan.
Nu var det lugnt för oss enda tills kl 22.05, och starten för Midnattsloppet. Vi gick ned till Zinkendamms IP. Där kollade vi lite på allt omkring och lämnade in ryggsäckar och kläder vid HSBs tält. Johanna anslöt till oss precis innan starten.
Starten gick bra ocj jag höll ett jämt tempo. Det kändes lite i knäna efter den hårda cyklingen. Skulle man ha tränat cykling? Eller var det simningen som ställde till det? Jag hade kört bröstsim och vet att 3200 m bröstsim tar hårt på knäna. Hur som helst så gick löpningen bra. Jag är nöjd med tiden, strax under 1 timme.
Vi träffades vid tältet igen och jag promenerade till Skanstull för vidare för hemåt. Söndagen var lugn och stillsam. Jag kände mig lite trött i kroppen och tog det lugnt hela dagen.
Årets Motståndskraft var avslutad. Jag är troligen med igen nästa år. Jag hoppas att fler är med för den goda gärningens skull. Det är kul!
I lördags var jag och Johan med i Motståndskraft igen. Den som håller i det hela är Jonas Paulman, Motståndkrafts hemsida kan rekommenderas att läsa.
Årets bravad var Riddarfjärdssimningen, följt av 4 h spinning och avslutningsvis Midnattsloppet.
Så här gick det:
Klockan 09.30 skulle jag träffa Jonas vid Stadshusparken. Väl på plats, och när jag hämtade ut våra chip och simhuvor så fick jag reda på att simdistansen var avkortad till 1600 m, istället för 3200 m. Detta pga blåsten och vågorna. Det gjorde inte så mycket, eftersom simning inte är favoritsporten.
Jonas var lite sen, men vi hann ändå ta det lugnt och snacka lite innan starten. Starten gick förhållandevis bra, men efter ett par hundra meter fick jag ett par ordentliga kallsupar och hade fullt upp med att hålla mig flytande. Inte speciellt kul. Jag tänkte för ett kort ögonblick att det var sista gången som jag kör Riddarfjärdssimningen, om det ska vara sådana här förhållanden. Sedan blev det lite lugnare vatten, men fortfarande motvid och otrevliga vågor.
Efter 800 m så kom jag äntligen fram till bojen som skulle runda. Tack och lov för det...nu var det medvind och vågorna var mycket trevligare. Jag kom i mål efter exakt 1 tmme, inte speciellt trött eller frusen. Jonas körde på 47 minuter om jag minns rätt.
Jag gick iväg till Sjömanshotellet för att hämta sponsormaten. Därefter gick jag till Mariatorget där jag träffade Jonas och en annan person. Han hade gjort iordning spinningcyklarna utanför Saga Motion, Vi käkade medans vi väntade på Johan, som tyvärr inte var med på simningen. Han dök upp innan kl. 15 och hann slänga i sig maten också. Ytterligare en person dök också upp som skulle köra med oss. Lunchen var f.ö. lax, potatis, sallad och bröd. Det satt ganska bra.
Nu var tanken att vi skulle spinna från kl. 15 till kl. 19. Kl. 15.15, 16.15, 17.15 och 18.15 så var det 30 minuters spinningpass med instruktörer. Tanken var att köra passen och få folk att ställa upp: Kostnad 2 kr/minut. Tyvärr så var det inte så många som hoppade på cyklarna, men bättre går det nog nästa år. Hur som helst så var det 4 st. tjejer som ledde passen och om man hade för avsikt att ta det lugnt på dessa ganska tuffa pass så var man helt ute och cyklade!
Sätter man sig på en spinningcykel med amtition att ta det lugnt, så blev man ganska snabbt övertygad om att det var omöjligt. Hornen växte i pannan och tjejerna var riktigt duktiga som intruktörer. Det gick inte att ta det lugnt. Man körde på tills mjölksyran sprutade ur öronen. 4 st sådana stenhårda pass med olika instruktörer. Att man kunde vila ögonen på dem också gjorde inte så mycket heller.
Mellan passen så åt jag banan och drack en hel del vatten. Självklart gick det åt vatten under passen också. Strax inna kl. 19 var vi klara och tjejerna tyckte att vi såg oberörda ut. Visst kändes det i benen, och visst hade man tagit i, men helt slut var man naturligtvis inte Det var ju bara 2 h stenhård cykling totalt, de andra 2 timmarna hade jag tagit det lugnt, för det mesta.
Eftersom jag hade hämtat luchen så fick jag hämta middagen. Jag lyckades fixa en termos kaffe också. Middagen var spagetti med köttförssås. Det var smarrigt med varm mat. Vi hann precis äta klart innan det var dags för tillkännagivande av vem som för priset för årets Motståndskraft. Johan och jag var uppe på scenen tillsammans med Jonas. Jonas signerade checken på 15000 kr, och pristagaren finns på hemsidan.
Nu var det lugnt för oss enda tills kl 22.05, och starten för Midnattsloppet. Vi gick ned till Zinkendamms IP. Där kollade vi lite på allt omkring och lämnade in ryggsäckar och kläder vid HSBs tält. Johanna anslöt till oss precis innan starten.
Starten gick bra ocj jag höll ett jämt tempo. Det kändes lite i knäna efter den hårda cyklingen. Skulle man ha tränat cykling? Eller var det simningen som ställde till det? Jag hade kört bröstsim och vet att 3200 m bröstsim tar hårt på knäna. Hur som helst så gick löpningen bra. Jag är nöjd med tiden, strax under 1 timme.
Vi träffades vid tältet igen och jag promenerade till Skanstull för vidare för hemåt. Söndagen var lugn och stillsam. Jag kände mig lite trött i kroppen och tog det lugnt hela dagen.
Årets Motståndskraft var avslutad. Jag är troligen med igen nästa år. Jag hoppas att fler är med för den goda gärningens skull. Det är kul!
Kommentarer:
Trackback