22 juni

Gick hem från jobbet eftersom jag är förkyld. Ont i bihålor och öron.

7 juni

Sprang Stockholm Marathon den 5 juni. Tiden blev 4:59:25. Jag sprang utan klocka, vilket alltid är skönt. Det var så många som startade att jag hade inte ens kommit ut på Lidingövägen när startskottet gick. Det tog ett antal minuter innan jag passerade startlinjen.

Efter 5 km visade klockan ca 43-44 minuter. Det betydde att jag borde varit igång i ca 35 minuter. Så fortsatte det hela tiden. 7-8 minuter "fel" på klockan.

Jag såg Urban när jag kom till Gärdet, strax inna 20 km. Han ökade tempot lite då han gjort ett stopp. Var väl tvungen att komma ikapp. Sakta men säkert så försvann ur synhåll för mig. Urban var farthållare med 5:15-flagga. Jag trodde att jag skulle kunna greja den tiden med lite tur.

Vid 21,1 km hade jag ca 2:28. Det betydde att jag skulle kunna greja 5 timmar. Jag vet att jag alltid tappar på slutet, men det fick inte mig att känna att jag inte fixar 5 timmar. Jag tänkte löpa på så länge det kändes bra. Jag ökade lite och hade en bra kilometer innan jag kom ikapp Urban igen. Vi pratade lite, men jag var tvungen att dra på då det kändes bra. Han höll sitt stadiga 5:15-tempo.

Det gick väldigt bra fram till 30 km. Där kände jag för första gången att det var jobbigt. Fram till 35 var det lite tyngre, men jag höll mig springandes och det fungerade förhållandevis bra. Jag såg att jag kanske skulle greja 5 timmar. De sista kilometrarna drog jag på lite, struntade i att dricka. Vid sista kilometern kände jag mig så löjligt rörd av att ha grejat maran igen. Lycklig kanske.

Jag försökte inte spurta, men höll ett stadigt "högt" tempo.

Vid målgång visade klockan 5:08...nånting. Det skulle bli spännande att se om jag grejat 5 timmar.

Hemma såg jag att jag gjort det. Sluttiden blev 4:59:25.

Jag är väldigt nöjd med att ha kunnat hålla ett så jämt tempo hela tiden. Vi klockades var femte kilometer, och kilometertiderna varierade mellan 6.49-7.05 minuter / kilometer. Ganska jämnt tempo med andra ord, speciellt som jag höll på i nästan fem timmar.

Det var ett bra träningspass. Det kanske låter kaxigt, men det var bara ett träningspass. Därempt är jag sugen på att springa Stockholm Marathon nästa år. Då ska jag greja 4 timmar. Eller rättare sagt så ska jag greja 3:57, vilket är mitt marathonrekord från New York Marathon 1992.

Nu blir det vila...sedan på´t igen.

Jag har inte skrivit att jag sprang 42 km terränglöpning som träning 6 dagar innan maran. Hmm...jag skriver inget om det. Det blir fler roliga pass i framtiden...får skriva om de istället.